Historia

Bolaget bildades 1948 som ett resultat av en överenskommelse mellan 12 svenska livförsäkringsbolag. Företeelsen gruppförsäkring hade importerats från USA i ett försök att förhindra att livförsäkringsverksamheten förstatligades. Dåvarande försäkringsinspektionen ville endast ge koncession till 2-3 bolag att bedriva gruppförsäkring och därför enades de flesta bolagen om att gemensamt starta ett bolag som skulle fungera som ett nav i samförsäkring av grupplivförsäkringsverksamhet. Grundkraven var att produkterna skulle vara enkla och standardiserade i syfte att förenkla administrationen och att de skulle erbjudas stora försäkringskollektiv.

I mitten av 90-talet förbjöds samförsäkringsmodellen av Konkurrensverket och 1998 upphörde samförsäkringen och de försäkrade grupperna hade möjlighet att själva välja om man skulle vara försäkrad i Förenade Liv Ömsesidigt Gruppförsäkringsbolag, Trygg Hansa, Skandia eller Länsförsäkringar.

1999 bildades dotterbolaget Förenade Liv Gruppförsäkring AB. Under den senare delen av 90-talet förlorade Förenade Liv Gruppförsäkringsbolag, som så många andra livförsäkringsbolag vid denna tid, stora pengar på sjukförsäkringsaffären och sammantaget med flera andra faktorer beslöt dåvarande styrelsen i Förenade Liv Ömsesidigt Gruppförsäkringsbolag att sälja dotterbolaget, inklusive den frivilliga gruppaffären, samt varumärket Förenade Liv till Folksam/Sparliv 2001.

Omstart 2003

Förenade Liv Ömsesidigt Gruppförsäkringsbolag bytte vid årsskiftet 2002/2003 namn till Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt. Det som fanns kvar efter alla förändringar var ett premiebefriat försäkringsbestånd samt ett mindre bestånd av kollektivavtalat och kompletterande familjeskydd samt TGL, en befintlig organisation på 17 personer med lång erfarenhet och gedigen kompetens från riskförsäkring mot grupper av individer, moderna och flexibla gruppförsäkringssystem samt ett ansenligt kapital. Överskottet hade framför allt uppstått som en följd av mycket framgångsrik kapitalförvaltning, bland annat genom försäljning av fastigheter, men också till följd av försäljning av dotterbolag. 

I ett ömsesidigt försäkringsbolag finns inga aktieägare som kan göra anspråk på aktieutdelning från bolaget, utan här ska överskottet tillfalla försäkringstagarna över tiden. I normalfallet sker det genom premiesänkningar, men i detta fall fanns inga premier att sänka eftersom alla försäkrade som ingick i beståndet var premiebefriade och saknade rätt till återbäring. Ett av uppdragen för Bliwas styrelse under 2002 var att identifiera hur överskottet skulle kunna komma till nytta för de grupper som varit försäkrade och försäkringstagare hos bolaget under den tid som överskottet byggdes upp. Dessa grupper återfanns framför allt bland tjänstemän och företagare i företag och organisationer på den svenska arbetsmarknaden. Baserat på detta tog styrelsen tre beslut:

• Att behålla och utveckla försäkringsverksamheten
• Att grunda en stiftelse
• Att investera i nytt verksamhetsområde, utveckla en pensionsportal, genom delägandet i Summa Information AB.

Syftet med dessa satsningar var att Bliwa skulle:

• bidra till ökad konkurrens på den svenska gruppförsäkringsmarknaden och bli en intressant försäkringsgivare för såväl gamla försäkringstagargrupper som nya
• nå inte bara de som är försäkrade i Bliwa idag utan också framtida försäkrade och de som varit försäkrade i Bliwa tidigare genom att stödja arbete för ett friskare samhälle och näringsliv
• möjliggöra ökad tillgänglighet vad gäller information om sin pension.

Satsningen på Summa Information avbröts i juni 2004 efter ändrade marknadsförutsättningar och omvärdering av kundnyttan. Det administrativa uppdraget avseende ITPK-val och premieförmedling flyttades över till Bliwa Försäkringstjänst AB, ett nystartat helägt dotterbolag till Bliwa Livförsäkring som likviderades 2014. 2004 bildades dotterbolaget Bliwa Skadeförsäkring AB för att möjliggöra utveckling av nya produktområden, i första hand inkomstförsäkring för arbetslösa.