Vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning är problem med rörelseorganen, som ont i rygg eller axlar. Den näst vanligaste är psykisk ohälsa. På tredje plats kommer olycksfall och därefter är det ett glapp till övriga diagnoser. Det intressanta är att medan antalet sjukskrivningar på grund av olycksfall och övriga diagnoser ligger rätt oförändrade över tid så händer det desto mer med de två vanligaste diagnoserna. Det är alltså problem med rörelseorganen och psykisk ohälsa som står för de dramatiska svängningarna i sjukskrivningstalen som vi ser och förundras över från tid till annan.

Om orsakerna kan man spekulera och ytterligare en utredning kommer inom kort att lämna resultatet av sina undersökningar i frågan. Under tiden vill Åke Nygren, senior professor på Karolinska institutet ge arbetsgivare några tips för hur de kan minska sjukskrivningen på sin arbetsplats.

Arbetsplatsen nyckeln vid stressrelaterad ohälsa

Stress är en viktig anledning till sjukskrivning och också något som en arbetsgivare kan hjälpa en medarbetare med. Inte för att all stress nödvändigtvis måste bero på arbetet, men för att det faktiskt drabbar arbetsplatsen när individen blir sjukskriven. Och för att arbetsgivaren kan göra en del för att undvika att medarbetaren ska hamna där. Det har nämligen visat sig att en av de mest framgångsrika vägarna från långtidssjukskrivning på grund av stress är att blanda in arbetsplatsen i ett tidigt skede i sjukdomsförloppet. Det har bättre effekt än såväl psykiatrisk behandling, läkemedel och sjukgymnastik vid stressrelaterad psykisk ohälsa.

Värken, magen, sömnen, minnet, humöret

För både individen och arbetsgivaren är det naturligtvis bäst om man i tid åtgärdar problemen så att det inte blir någon sjukskrivning alls. Därför bör man hålla utkik efter de tidiga tecknen på osund stress som värk, problem med magen, svårt att sova och brist på energi. När vi får för mycket att göra väljer vi ofta att dra ner på det privata. Vi ägnar mindre tid åt nöjen, fritidsintressen, vänner och familj. Till slut är det bara jobbet kvar. Om man inte gör något åt stressen kan minnet bli sämre och vi kan uppleva känslor av skuld och nedstämdhet.

Från det att de första symtomen visar sig har man ofta så mycket som ett år på sig att komma ur den negativa spiralen. Men när utmattningssyndromet väl slår till med full kraft är vägen tillbaka lång. Om individen alls kommer tillbaka i samma omfattning som tidigare.

Prata med kollegorna är bästa boten

Hur uppmärksammar man då de tidiga tecknen på osund stress? Det är ju ofta inget man skyltar med. Åkes tips är att arbetsgivaren tar hjälp av någon form av skattningsverktyg exempelvis KEDS och QPS, där individen själv kan kan identifiera skadliga påfrestningar både i privatlivet och arbetslivet. Detta kan ge underlag för att hantera stress som annars kan leda till långtidssjukskrivning. QPS är ett enkätverktyg för kartläggning av den psyko-sociala arbetsmiljön. KEDS är ett självskattningstest för utmattningssyndrom. Båda finns på nätet och är fria att använda.

För dem som själva har uppmärksammat sina problem kan arbetsgivaren erbjuda samtalsgrupper på arbetsplatsen. Att prata med kollegor i grupp och under sakkunnig ledning har visat sig vara en mycket effektiv metod att komma tillrätta med sina problem. Allra bäst är om det finns en fungerande företagshälsovård som har prevention som en central uppgift.